:´(

2012-02-20 @ 19:34:49

Idag lät vi vår första håriga, älskade bebis få somna in :`(

♥Lilla Henry♥

Vi har kämpat på bra länge med han. Många vetrinärbesök, mycket mediciner men det var inte hållbart.
Allt började då vi flyttade från huset i Hindersböle.
Han trivdes inte i lägenheten och han vart enl. oss deprimerad då Rolf, vår andra kisse, hastigt dog.
Vi beslöt oss att skaffa Walter, som sällskap. Tyvärr tyckte inte Henry vår idé var lika rolig.
Men dom kom helt okej överens, men inte som Rolf och Henry.

Iallafall, vi trodde, att bara vi kommer till nya huset och han får mera frihet och mera skog och så så blir han lycklig igen.
Japp det blev han ett litet litet tag.
Sen kom den där Siames katten och satte stopp för det.
Dom slogdes för livet och det slutade med att Henry vart skadad ordentligt.
Skadan läkte aldrig och han har det senaste året gått på smärtstillande och ändå haltat.

Då Ebba föddes blev han mer och mer rädd för henne.
Antagligen pga. skicket han var i.
Sista tiden levde han under soffan el. sängen då Ebba var vaken :-(

Nu senaste veckorna började han även kissa inne.
Vi kunde inte ha han kvar av egoistiska skäl, han mådde ju inte bra.
Så i dag somnade han in.
Henry, liksom Rolf kommer alltid finnas i våra hjärtan.
Våra djur är också familjemedlemmar, högt älskade.

♥ Saknad & Älskad ♥



Hoppas du & Rolf fångar massor med sorkar, som förr i tiden.

Puss på dig håriga lilla vänn
Vila i frid


Kommentarer
Postat av: Madde

Nej, vad tråkigt...

Är så jobbigt att ta såna beslut. Som du säger är djur också familjemedlemmar.

Men han har det nog bra där han är nu.

Kramar

2012-02-20 @ 20:33:55
URL: http://wimsis.blogspot.com
Postat av: Maggan

Usch va jobbigt :(



Kram till Er <3

2012-02-21 @ 07:45:18
URL: http://karinmargareta.blogg.se/
Postat av: Ika

Va ledsamt :( Det är det "värsta" med att skaffa djur, att man högst förmodligen kommer att va tvungen att ta farväl av en familjemedlem sedan.

Kram!

2012-02-21 @ 09:47:48
Postat av: Anna Holmström

Åh vad jobbigt! Skickar massor med styrkekramar, de är ju lika mycket familjemedlem som en människa är, klart man älskar dem o saknar dem lika mycket om nästan mer ibland....

2012-02-23 @ 20:35:52
Postat av: Tessa

:( känner med er, ögonen vattnas. Kram.

2012-03-05 @ 22:11:21
URL: http://bianco.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0